tisdag, augusti 28, 2007

konst och grejer


godmorgon. Ibland känns ingenting riktigt bra eller bekvämt. Igår var en sådan dag.

I måndags började skolan. Trodde det bara var upprop men det var lektioner och grejer. Vi har i allafall ett konstprojekt nu. Det blir nog helt okej.

Hyres/lägenhets-mänskan svarar inte när H försökt ringa en massa. Dumma tant/gubbe. Hade vart ett litet ljus i allt jobbigt med lägenhet nu alltså.

Har fått tillbaka vissa tankar den sista tiden. Agerar inte på dom. Svälter mig inte, och har ingen lust till det. Märkligt nog så ploppade bara tankarna upp ur ingenstans och det känns överjordiskt jobbigt. Det kanske drar över, eller, jag vet att det drar över. Gäller bara att leva som vanligt liksom.

Igår var vi på konsthallen, såg ett helt horribelt konstverk som bestod av några rum, de var liksom "isolerade" med tejp uppåt väggarna och golv, massa skyltdockor överallt, en hel vägg med skyltdockehuvuden som hade spikar/nålar överallt.Och sen bilder på människor som är döda. Alltså dödsögonblicket, fötter som slitits loss ifrån kroppen, hjärnsubstans på marken brevid ett dött barn, hundratals sådana bilder. Sterilt ljus. Fan vad skyddat vi lever egentligen. De här bilderna var från irak tror jag, och den distansen som man känner är hemsk. Att det är "vi i sverige" och "dom i irak" gör att man inte känner som man borde. Flera kunde inte gå in där, några mådde illa. Jag såg allt, och det var hemskt. Jag känner mig så skyddad och svensk.

Sedan var vi på Röhska, mindre utställning, sedan åkte jag hem. Skulle träna boxning med A för första gången. Skickade ett sms just innan, då meddelade hon att hon var lite förkyld och tänkte hoppa träningen. Och eftersom man är två och två och jag inte ville gå dit (bland biffarna) själv så gav jag mig ut på långdistans. De senaste löp-passen har jag tillåtit mig att inte pressa tider, springa i valfritt tempo och njuta. Det känns verkligen bra, man kan inte göra personbästa varje gång, och jag tänker inte ge mig i kast med att slå personligt rekord på flera månader. Känns riktigt bra. Har ingen press liksom. Och jag tror inte sthlm marathon är aktuellt för mig i maj. Blir göteborgsvarvet och om jag är i form, ett marathon framåt hösten 08 istället. Det gör att jag kan fokusera på träningsglädje fullt ut. Och det är tacksamt. Igår blev det iaf löpning i kvällssolen, medeltempo, och första gången jag sprang utan musik på flera månader. Kändes väldigt bra, höra mina egna andetag, ljudet från vattet, skorna mot gruset. Jag var inte ens svettig när jag kom hem, kände mig inte ansträngd, men hade njutit.

Idag är det röda sten med skolan, fortsätta se på konstbienalen, träffa exet lämna tröja (som jag haft i ett år).

lördag, augusti 25, 2007

tjo.


Godmorgon!

Jag är lite slö, känner mig lite nere sådär som man kan göra ibland. Har varit och jobbat nu på morgonen(gick fort idag), köpt frukost och läst GP. Vet inte vad som händer idag, H jobbar ju, kanske träffar andra H, hon, A och deras kompis var här igår. Vi gjorde sushi, gott, åt säkert 15 bitar..! Sedan kollade vi på jordens äckligaste perversaste film, Pianisten. Hur kan den ha blivit så hyllad och prisad? den är verkligen avskyvärd.

Den tyska tjejen som bor här till slutet av november åt med oss, sedan åkte hon till en kompis.

Tror jag vill gå på bio ikväll. Kan tänka mig att gå själv också, vet inte hur roligt sällskap jag är idag, känner mig av. Ledsen och konstig i kroppen liksom. Gillar inte när det är så. Men man kan bara låta allt jobbigt skölja över en och tillslut går det ju över. Man vet att man mår bäst när man varit ledsen. Kan ju vara det att jag gjorde mig av med dosan igår. Inget mer snusande. Det är inte bra för kroppen och jag gör mig själv en tjänst om jag låter bli nikotinet. Någon sa till mig att: jag gillar inte att något har kontroll över mig, därför så väljer jag bort snusande och rökande.
Jag kände igår att nej, jag gillar inte heller när något har kontroll över mig. Jag gillande inte att ha en ätstörning och jag gillar inte att kroppen skriker så mycket efter nikotin att jag blir "skakig" och abstinens-aktig. Nej, jag låter bli. Har abstinensen ett par veckor, märker skillnad och mår bra utan.

fredag, augusti 24, 2007

veckan.


Så är det fredag. Veckan har ägnats åt: glädje över körteorin. (tacktack felicitas!), löpning, inhandlande av gåskor, en balklänning (!), en 60-talsklänning (den på bilden), umgåtts med underbara H och andra kamrater, biblioteket och tagit-det-lugnt-tid.

Klänningen; på myrorna hängde den. värsta "blåsan", jag som inte ens planerar gå på balen (som förövrigt äger rum först i maj typ). Men den var så fin, och den satt bra. Mörkblå, sammet över bysten, sidenliknande ner ända ner till golvet (och nån decimeter till som jag får sy upp), underkjol. Djuup i ryggen med en klädsam rosett. Vackert! Den kostade dessutom bara 300 pix så det kändes värt det. Myrorna.

Vi har fått visning till en lägenhet. Hoppas vi får den! En fyra på 85 kvadrat. Fem personer i den, känns ju otroligt med så många men det löser sig. Om vi inte får den kanske vi får nån annan.

På torsdag kommer J och S hem, längar en massa, har inte sett dom på 5 veckor då, känns länge.

Igårkväll kom H hit och drack té och tittade på Veronica Mars med mig. Trävligt.
Måste söka jobb snart, café, hemtjänsten. Vadsomhelst.

Idag ska vi göra sushi här ikväll. Vegetarisk, gottgott.

På måndag börjar skolan och det är nog bra, känns lite märkligt nu bara.

måndag, augusti 20, 2007

klarade teorin! <3


Imorse låg jag som en igel på telefonen för att få en återbudstid till vägverket. Och en timmes konstant ringande gav resultat. Två timmar senare satt jag med väldigt mycket mindre nervositet i kroppen än första provet, utan torr mun och slutningsfel i hjärnan och gjorde provet på halva tiden. Blev godkänd och det kändes himla bra. Med lätta steg trippade jag därifrån tvärs över gatan mot min söta farmor som jag inte sett på över en månad. Det var trevligt. Drack en kopp kaffe, pratade om livet och andra saker och vips var två timmar försvunna.

Promenixade hem genom det för mig praktiskt taget oupptäckta örgryte. Området som ligger vägg i vägg med mina kvarter så att säga, men jag bara cyklat/gått förbi. Göteborgs gräddhylla som det kallas. Finfint. Väl hemma blev jag jättehungrig och tog av tonfisklasagnen jag lagade igår. Himlans god. Sen åkte jag till stan, hämtade ut Manu Chao-biljett, lallade runt på myrorna ett bra tag, träffade H en kort stund och tog mig hemåt. Köpte även nya gå-skor i stan. Har fått svårt med fötterna av flera anledningar, så jag har världens inåtpronation. Så de där skorna blev finemang. Skulle även köpa löparskor, men kände att jag ville prova ut dom på ett braigt ställe, inte intersport eller så. Dom kan ju inget där. Hemma efter en lång dag (känns det som) och galet lättad över teoriprovet, min gullmamma hade gjort världens godaste middag, veghamburgare med tomatsalsa, avocadomos och gottigt bröd. En sten föll från mina axlar i och med provet, och min matlust kom tillbaka efter en vecka då jag fått liksom äta utan matglädje och bara på rutin. Nu kändes det gott med mat, utan oro i magen över stress och press och teoribok så var det plötsligt gott liksom! . Imorn är det körlektion igen och jag slipper skämmas för min körlärare och kan boka uppkörning. aaah! :)

Annars ska jag förmodligen gå på liseberg imorn för första gången på tre år. L jobbar ju där så jag H och A kanske ska dit. Jag är ju deras idealbesökare eftersom jag inte bangar för en enda attraktion. (moget av mig! väldigt, när är det bästa tillfället att skryta om att man kan åka ALLT på liseberg? - femman eller sådär kanske?)<3

Nej men, i veckan vet jag inte. H är ju i sthlm. Vill skriva något som betyder något, men ibland är orden för små för att säga allt man vill ha sagt. Jag saknar henne iaf, och hoppas jag inte förstör grejer mellan oss. Offentligt eller vadå..? Nejmen allvarligt. Det blev väldigt intensivt på resan och eftersom hon alltid får plocka upp spillrorna av mig och klistra ihop när jag lipar så blev det så på resan också, borde verkligen inte ha lagt det på henne. Jag älskar henne så mycket, min lilla kaka!

H som är kvar i götet och jag kanske hälsar på Vs land eller sådär. Men vet inte. Skolan börjar om endast sex dagar och kanske är det bra. Med rutiner och skit, grejer jag trodde jag skulle bli galen utan strax innan sommarlovet började. Men faktiskt så känner jag lite motvilja. Visst, klassen och underbara människor, teater och grejor. Men: Naturkunskap B som slutar 17.00 på fredagar. Nej. Långa dagar och halka ute. Nej. Inget gå ut på pustervik och dricka vin en vardag. Väldigt mycket smart-tänkande och stresspluggande och saker, för nu läser vi massa poäng och det ska vara fina fina betyg i allt. Och det kräver sin kvinna, orkar jag vara henne i ett år till? börjar jag rent av bli skoltrött? Näe, kanske har jag bara haft en så skruvad sommar (underbar men skruvad) att jag glömt allt vad skolan heter och nte känner igen allt bra med den, eller så. Äsch det löser sig.
¨
Godnatt!

fredag, augusti 17, 2007

fan.


Det kryper i mig. Den här rastlösheten, konstiga känslan har jag ju kommit över. Den kanske kommer tillbaka igen ibland bara. Man kan inte alltid må bäst.

Veckan har varit okej, fast när jag inte klarade teorin, fy vad dålig jag kände mig. Jag skulle ha pluggat bättre. Har läst några timmar till i boken, ska se om det finns en återbudstid på måndag. Fast det är svårt att få sånna tider. Nu kan jag kanske inte boka uppkörning på flera flera veckor bara för det. :(

Och då kanske jag får min första uppkörningstid i slutet av december först (lååånga köer). Och då är det kanske halt också.

I tisdags ringde jag i H (inte H från resan) och grinade. Hon kom direkt. drack te och sen köpte lakritsrot. Vi åkte in till stan, köpte en silverklänning och strumpbyxor i 170 från barnavdelningen, barnavdelningen är bra oftast, skönt att vara kort och kunna ha kläderna. Märkte dock senare att benen var skitsmala i de fina strumpbyxorna, så jag kunde inte ha dom.

Sen träffade vi H, L, V och E, satt vid vattnet i kvällssolen. Sen gick vi hem till V, drack te, tittade lite på sunes jul, åkte hem innan midnatt. Vaknade upp med ont i benhinnorna på onsdagen. Miserabelt. Orkade ingenting. Var bara hemma och segade. På kvällen skulle vi fira As 18-årsdag (inte A från resan). H hade köpt ett skitfint cigarettmunstycke som jag och H var med på. Vi drack ett glas vin och några lakritsskott på ett ställe. Grabbarna var där (inte S och J som är i Paris de jävlarna - jag saknar dom). Vi gick vidare strax innan elva, skulle till Pustervik och titta på någon som spelade, men det var dyrt. Hamnade tillslut på ett snobbigt ställe, drack två glas vin till. Gick rätt upp i huvudet, hade ätit lite dålig middag så jag blev full som en kastrull. Kände mig konstig i kroppen. Klockan var sent när vi gick mot majorna. H och H samt Hs pojkvän N skulle sova hos H. Jag tänkte väl ta en vagn från längre upp i majorna. Behövde luft. Och fundera. H sa att vi kunde dela säng hos H. Jag betedde mig drygt och kallt. Sa att jag ville gå. Att jag skulle ta vagn. Hon sa att inga vagnar gick. Men jag var helt övertygad. Sa inte ens hejdå. Gick med de andra. Ingen vagn gick ju såklart, hade fel. Fick sova hos V. Det regnade hela morgonen och jag var bakfull och mådde dåligt. Åkte hem, var hemma hela dagen och kände mig ledsen och konstig och fel och allt. Dagen igår var konstig alltså. Vi åt pizza på kvällen, ånger.

Idag vet jag inte vad jag ska hitta på. Kroppen känns konstig. Svullen liksom. Hoppas det är mensen som ska komma, för den har känts såhär ett tag nu. Inte min kropp känns det som. större.

Har dåligt samvete för att jag var dryg mot H, skickade förlåt igår, fick ett svar som jag läste imorse. Hon skrev att hon hoppades att jag inte skulle bli som jag var i onsdags nu. Ibland har man en dålig dag, en snefylla. Jag tror inte jag är hemsk hela tiden pågrund av att jag var det en kväll.

Ska nog gå till banken nu. flytta min skatteåterbäring och studiebidragsgrejen.

tisdag, augusti 14, 2007

körteori.

Jag klarade inte körteorin.

Jag vet att det bara är dumma människor som misslyckas. Det sa till och med A, det är bara dumma människor som inte klarar det första gången. Uppkörningen misslyckas de flesta med ett par gånger. Men teorin - Hur kunde jag? Jag är så arg på mig själv också. Och ledsen. Jag lipade en massa, ovuxet. Jag kanske inte har växt i huvudet alls`? är jag så här omogen?

Det var i allafall ganska nära. Hade 48 rätt. Man skulle ha 52 för godkänt.

Innan var jag i allafall så nervös. Köpte snus. Så har begått två misslyckanden idag. GAH!
jag är så arg.

Kan liksom inte hämta mig ur det här. blä.

måndag, augusti 13, 2007

snus-stopp.



Ikväll kommer en tysk 16-åring. Hon ska bo hos oss i nära fyra månader ser det ut som. Plugga i Sverige. Nästa helg åker mamma och pappa bort (helgen som kommer nu) och lämnar mig med ansvar över denna tyska + lillebror, undrar hur deras tankar gick när dom kom på den ideén?

Äh.. I helgen har det ju vart way outwest. Vart alldeles för lat och trött för att klubba (trots att det ingick i mitt dyra vuxenpass), såg inte allt jag ville se eftersom jag inte riktigt orkade. Var där med M, träffade gamla "barndomsvän" J, som läser min blogg. Jag orkade inte vara sur och irriterad och dryg, jag har aldrig vart bra på det och dessutom har jag växt upp. Hon var trevlig, när hon var full.

Såg Manu Chao (kärlek) och det var vackert, såg Regina Spektor, finfint. Såg Koop, det var bra. Ville ju se Lily Allen men hon hade ställt in. Skit.

I lördags tränade både jag och mor på morgonen, sen brunchade vi. Mysigt med latte och lördagsfrulle. Igår ´rörde jag inte på mig ett jota. Gick knappt utanför dörren, åt middag med storasyster och hennes nya snygga karl (han ser ut som en modell). Sen ringde fina H som jag inte sett på månader (vi gick om varandra i sommar kan man säga). Åkte således till majorna och hem till V där alla drack té. vi tittade igenom våra bilder och sådär. Fick lite energi av att träffa dom, kände mig ledsen och nere hela dagen. Måste bero på snus-stoppet. Jag har alltså snusat ganska mycket den senaste månaden och bestämt mig för att sluta tvärt nu. Det känns inte bra, och jag är hela tiden på vippen att gå och köpa en dosa. Men nikotin är skit och jag vill inte vara nikotinist-slav resten av livet. Dock känns det egentligen som en dålig tidpunkt att sluta, har ingen motivation och allt känns lite ledsamt och trögt just nu. Har teoriprov imorgon förmiddag och om jag inte klarar det blir jag skitledsen. Orkar inte vänta tio veckor till på ny tid..Har inte pluggat tillräckligt.

Här är en bild från resan(i Paris)
och mig idag.

snus-stopp.



Ikväll kommer en tysk 16-åring. Hon ska bo hos oss i nära fyra månader ser det ut som. Plugga i Sverige. Nästa helg åker mamma och pappa bort (helgen som kommer nu) och lämnar mig med ansvar över denna tyska + lillebror, undrar hur deras tankar gick när dom kom på den ideén?

Äh.. I helgen har det ju vart way outwest. Vart alldeles för lat och trött för att klubba (trots att det ingick i mitt dyra vuxenpass), såg inte allt jag ville se eftersom jag inte riktigt orkade. Var där med M, träffade gamla "barndomsvän" J, som läser min blogg. Jag orkade inte vara sur och irriterad och dryg, jag har aldrig vart bra på det och dessutom har jag växt upp. Hon var trevlig, när hon var full.

Såg Manu Chao (kärlek) och det var vackert, såg Regina Spektor, finfint. Såg Koop, det var bra. Ville ju se Lily Allen men hon hade ställt in. Skit.

I lördags tränade både jag och mor på morgonen, sen brunchade vi. Mysigt med latte och lördagsfrulle. Igår ´rörde jag inte på mig ett jota. Gick knappt utanför dörren, åt middag med storasyster och hennes nya snygga karl (han ser ut som en modell). Sen ringde fina H som jag inte sett på månader (vi gick om varandra i sommar kan man säga). Åkte således till majorna och hem till V där alla drack té. vi tittade igenom våra bilder och sådär. Fick lite energi av att träffa dom, kände mig ledsen och nere hela dagen. Måste bero på snus-stoppet. Jag har alltså snusat ganska mycket den senaste månaden och bestämt mig för att sluta tvärt nu. Det känns inte bra, och jag är hela tiden på vippen att gå och köpa en dosa. Men nikotin är skit och jag vill inte vara nikotinist-slav resten av livet. Dock känns det egentligen som en dålig tidpunkt att sluta, har ingen motivation och allt känns lite ledsamt och trögt just nu. Har teoriprov imorgon förmiddag och om jag inte klarar det blir jag skitledsen. Orkar inte vänta tio veckor till på ny tid..Har inte pluggat tillräckligt.

Här är en bild från resan(i Paris)
och mig idag.

fredag, augusti 10, 2007

wayoutwest och första reseminnet.


Det är ganska skönt att vara tillbaka i Göteborg. Haft ett dygn på mig nu, att samla mig, ta det lite lugnt. Fast jag har inte kunnat ta det så lugnt. Sovit kanske fem timmar allt som allt (på två nätter), haft en hel massa extraenergi. Tagit igen mig lite matmässigt. Känns bra, kroppen skrek efter mat ungefär. Sprang en lugn runda igår också, i solsken. Brände armarna. Träffade M på kvällen, vi delade på en flaska franskt vin på bryggan. Mycket trevligt.

Imorse blev det en promenad och frukthandeln. Nu sitter jag här och känner mig pigg. Ska gå med M till stan sen, hämta ut mitt festivalarmband till WayOutWest som börjar idag. Jag vill se Manu Chao ikväll. Det lär vara fullt med folk. 16000 i slottskogen, fattar inte hur alla ska få plats..

Resan då.. Skriver lite pö om pö. Det började i Göteborg, vi tog färjan till fredrikshavn, åkte tåg genom danmark, blev konstigt redan där faktiskt, vi fick byta tåg och åka tillbaka en massa. Fortsatte med att vi missade tåget till Hamburg.. Alla kände skriande behov av att ta hand om oss. Fyra korta tjejer som inte har en aning om vart dom ska väcker uppenbarligen "ta-hand-om"-känslor. En tågpersonal skrev "please take care of them" på baksidan av vår biljett och sa att vi skulle visa den på alla tåg fram till Amsterdam. Det gjorde vi. Och det löste sig. På tåget mot Amsterdam hände det massa grejs. Hälften av tyskarna kunde inte engelska. Så när vi inte hittade våra platser i tåget med typ tjugo vagnar och skulle fråga en tant (hon hetter förresten frau Zimmerman-stod det på namnskylten) och hon sa "Sprechen nicht ....." så försökte vi ändå göra oss förstådda. H sa ännu långsammare med tydliga munrörelser "onehundredandninetytwo", och jag försökte säga 192 på tyska. Kom bara till ett tveksamt "ein?". Hittade tillslut platser, hamnade i en kupé med en serb (tror han var serb). Han var märklig. Satt och drack sina öl. Sa ingenting. Tittade mest.

Vi bytte kupé. Jag och L hamnade i samma. Vi skulle sova. Det var obekvämt. Vi la oss under sätena på golvet. Fördelen med att vara liten alltså. Det luktade rök. Och damm. Och golv. Men jag somnade, och blev väckt av en tysk hård röst som skrek "reisepass, reisepass". Det var den deutche pass-politzei som kom. Vi såg ut som flyktingar när vi yrvaket tittade fram under sätena. Han tittade på Ls pass lite snabbt. Tog mitt pass och synade det, sen ringde hans mobil. Han fick ett samtal och röt högt på tyska, han verkade väldigt arg. Han höll fortfarande i mitt pass. Fönstret var öppet och han började gesta med armarna, fortfarande med passet i handen, han viftade alltså med det mellan två fingrar ut genom det öppna tågfönstret utanför kupén. Det såg ut som han skulle tappa det och jag försökte teckna åt honom att ge tillbaka passet. Han såg mig inte, jag viskade (vad jag trodde var lågt) till L: "fan vad stasi alltså". Han måste ha hört. Jag hade ju öronproppar i örona, och jag gapar alltid när jag har det. Dessutom är stasi inte precis ett svenskt ord. Jaja, fick tillbaka passet tillslut och vi somnade om. En annan konstig grej på den tågresan var att tåget krockade med en bil mitt i natten. Så det blev försenat med fem timmar. Det fick vi reda på under morgonen, och bara genom andra passagerare. Noll info till oss från de som körde. Undrar hur det gick med bilen och grejer, om det var passagerare eller bara parkerad på spåret. Innan vi somnat där under sätena såg vi också en från vår parallellklass på samma tåg. Märkligt.

Skriver nog vidare om resan från Amsterdam imorgon. Så mycket jag ska skriva ur mig. Serben jag berättade om (som vi delade kupé med först), återfann vi på alla tåg ända till bryssel. Märkligt. Han var väldigt skum.

Ikväll blir det festival alltså. Salem ska ses, cocorosie, Manu chao och nåt mer därimellan.

onsdag, augusti 08, 2007

t i l l b a k a


Så var man tillbaka..

Jag skulle skriva hela natten om jag skrev allt som hänt. I korta drag innehåller det sömn på centralgolv, 7-timmarspromenader och efterhängsna män.

Skriver mer´om sånt när jag hämtat mig lite.
Är så trött. Och hungrig. Fast just nu är jag mätt. Vi har ätit alldeles för lite på den här resan. Mest bröd. Och choklad ibland.

Så skönt att vara tillbaka. Har haft det helt jättebra, jag var dock den enda som grät alls. Tror jag lipade fyra-fem gånger sådär. Inte alls ovanligt för att vara mig. Mest var det nog matbrist som gjorde det.

När jag kom till stationen möttes jag av älskade storsyrran. Så himla skönt.. Sen åkte vi hem och mamma hade köpt sushi(<3) till mig och det blev massa sushi+plommon+knäckemacka. mums!

Imorn ska jag kolla igenom femhundra bilder vi tagit, tvätta, gå/springa en sväng, träffa M (?) och dricka vin. hämta festivalarmbandet. växla pengar. sen, kanske jag bara kan vara en timme eller två också..

Och. bröd/choklad-"dieten" (ofrivillig tågluffsmat) är inget att rekommendera om man vill hålla vikten. Tur för mig att jag hade nåt kilo extra när vi åkte. Annars hade det blivit tungt. punkt.