måndag, januari 30, 2006

aj

Fan.

Jag är bara ett skal.
Och du ringde mig från din mobil. Din mamma pratade, jag grät, jag grät och skrek och var arg och ledsen och förtvivlad och svartkänslad i över en halvtimma. (inför dig).

Du säger att du är kär i mig, att du älskar mig. Jag vill att det ska vara så. Fan vad jag vill att det ska vara så att det inte är något du bara säger för att slippa mig skrika mer, för att slippa höra min ylande gråt, för att slippa se mina äckliga svullna röda kinder framför dig. (för ta bort den jävla patetiska tjockisen, jag orkar inte med henne)

Ja jag tycker synd om mig själv.
Förlåt att jag tvingar dig att lyssna på mitt ylande, mitt skrikande, allt i mitt skal som ska ut och försvinna. Alla äckliga känslor som inte försvinner för att jag älskar dig och jag förstörFÖRSTÖRFÖRSTÖR för dig.

Jocke är nu din kompis. Du är hennes. Jag är svartsjuk. Gå och var bästisar då. (nej stannastannaSTANNA HOS MIG).

aj.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida