Hos kusinen i skogen på landet har jag vart, med henne och hennes tyska kompis. Hon var jättetrevlig. Vi pratade politik på knagglig engelska hela kvällen..

Nu är jag lite.. ledsen? Känner mig tom, och - tjockkkkkkkkkkkkkk. SKIT OCKSÅ. Det är mest när jag blir lite ledsen jag känner mig klotrund. Jag drabbas av grav paranoia och det känns som om jag inte kan gå ut för då kommer folk titta på mig och tänka dumma saker om min kroppshydda. Det kan vara dagar när jag känt mig ganska ok. Inte finnig, rent hår, inte smal kanske - men åtminstånne inte mullig, och så kommer jag hem och så kollar jag mig i spegeln (det är en upphängd i våran hall, man kan inte undvika den - helfigurspegel) och då bara raserar jag, "har jag sett ut så här hela dan utan att veta om det-fan.."
Det är vid sånna tillfällen jag hoppar över ett mål, inte precis drastiskt eller särskillt effektivt men det är iaf något.

Jag är så trött på att jag måste träna så och så många timmar per vecka för att kunna äta. Jag har ingen uppfattning om hur mycket jag äter. Om det är för lite eller mycket. I förhållande till andra känns det ganska mycket. Men jag vet inte. Och jag är trött på att vara så mesig att jag inte kan ta tag i mig själv, liksom säga åt mig själv att sluta vara så fixerad vid totalt onödiga grejer.

Jag känner mig så dum när jag läser mina gamla bloggar, när jag inte ens åt i matsalen i skolan utan ett äpple i nån korridor. Så himla dumt och omoget och konstigt och desperat. Men äpple är bättre än kall mat. Jag hatar salladsbordet i skolan och kall pasta och jag hatar att äta kall pasta och rivna morötter med rotsakspytt, jag HATAR att äta mat som jag inte vet exakt vad det innehåller, exakt exakt utan att kunna kontrollera den eller nåt.

BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ. äckliga söndag nu är jag bara ledsen. Imorn ska jag till hummlan, det är det bästaste som hänt på länge.