söndag, september 23, 2007

Får sånna människor finnas?

Jag är så arg. Arg arg arg. I fredags natt var min älskade vän på väg hem, hon bor en bra bit bort, och det fanns ingen buss (eller det var lång väntan) så hon gick den haltimmeslånga vägen hem från spårvagnshållplatsen. Klockan är runt halv ett(?) Hon tar sig hem själv eftersom hon jobbar på lördan. Hon bor själv. Ur mörkret kommer en snubbe i 30-årsåldern, det är ingen annan i närheten, hon har gått efter en tjej hela vägen, som nu svängt av. Det är tomt och hon står öga mot öga med en snubbe som kom att göra henne så illa. Människan puttar min vän hårt mot marken så att hon ramlar, faller hårt, min lilla vän, vad för motstånd har en liten kort tjej mot den där jäveln? Han hotar och är virrig och berättar att om hon inte sammarbetar så ska han och hans bror våldta henne i en bil som ska finnas i närheten. Han skriker efter hennes pinnkod, viftar med en kniv, slår med skaftet mot hennes haka hårt, tar alla hennes grejer. Jävla jävla jävla svin. Jag vill hitta den här äckliga människan och förstöra honom. Hur fan kan människor som han ta sig rätten att kränka en annan människa så gravt? Hur fan kan sånna människor få existera. Jag vågar inte ens tänka på vad som kunde ha hänt. Jag är så arg. Och ledsen. Han har gjort så att hon är rädd för sitt eget närområde. Vid polisanmälan sa polisen "var glad att du inte blev våldtagen" och "gå hem och förträng det här nu". Min vän gör inget väsen av det här, hon har nu ett stort, otäckt blåmärke på hakan, ont i käkarna, ont i axlar och arm. Men jag fattar att inte det var det värsta, att få ont eller bli av med mobi och lite pengar. Det värsta måste ju vara själva hoten, panik och rädsla. Jävla jävla svin. Jag vill att dom ska få fast honom, och döma honom hårt.

Vad kass jag är på att skriva. Det är mycket plugg och grejer för tillfället, mycket annat också. Veckan som var hände inget speciellt egentligen. Var hemma och "passade" tyska tjejen och lillebror. Fick besök med tedrickande nån gång, smet ut nån gång och drack te, annars var jag hemma, på teater och körskolan. Nu i torsdags kom mamma och pappa hem. Jag blev "ledig" från ansvar igen. Det kändes sött (sweeet alltså, men vi överger de engelska orden). Spanska är svårt och jag tragglar lite, har glömt nästan allt sen nian. Men jag vill kunna något språk så skam den som ger sig. Funderar även på att tenta psykologi den här terminen. Blir sjukt mycket mer pluggande men det fixar jag nog.

Har också vart hos tandläkarn med den lösa tanden. Den är äcklig, tråden som fäster den är geggig och slämmar utav bara den. Men tandläkarn sa att den fortfarande kan växa fast och gav mig tid om ytterligare en månad(!!!). BLÄ. En månad till alltså.. Känns lagomt kul.

I fredags hade vi den underbaraste teaterlektionen på länge. Läser ju scenisk gestaltning C nu och ska ha mvg hade jag tänkt. Får se hur det går med den saken, men det var länge sen det var så roligt med teater på skoltid. Blir ju många timmar veckan om man räknar med domoro (teatergruppen), men i skolan kan det vara ganska olönsamt ibland. I år har vi vår slutproduktion på den riktiga teatern. Känns stort, och regissören fick vi alltså träffa i fredags. Hon var härlig. Vi fick leka av oss med spring och sedan göra en grymt lång improvisation. Jag trivdes, har nästan aldrig fått ställa mig på scenen och komma på nya saker i varje ögonblick, med klassens ögon på mig. Det kändes bra, jag var en övergöteborgsk alkis som bråkade med en överklasstanta om en bänk.

Efter skolan åkte jag, H och H till Kungälv för att hälsa på I i vår klass, hon jobbar på glassbar där, så vi fick smaka lite glass gratis.. Var även inne på en klädaffär med sjukt snygga kläder, fick med mig en 60-talsaktig cocktailklänning i sidenliknande material(fast det var inte äkta siden såklart) som kostade mig 100 pix (nedsatt från 400). Sen åkte vi in till Göteborg igen, det nalkades fest, först var vi hos V, där vi tog det lugnt, lite vin, mat och sedan åkte vi till Ls flickvän A. En trevlig kväll, men jag hade låtit det gå alldeles för länge mellan min sushi på eftermiddan tills jag drack, och det var ouzo också. Så jag blev väldigt full. Så nu får jag ta det lugnt ett tag. Jag visste inte att medan jag dansade och var glad så blev min vän misshandlad och rånad i en annan del av staden. Jag skäms när jag tänker på det. Sov hos J, vars mamma blev nästan ihjälskrämd när jag råkade stöta på henne nån gång mitt i natten. Stackarn. Sov länge för en gångs skull, när jag skulle gå så kom hans mamma ut i hallen och sa att hon köpt bröd. Jag sa att jag inte hann, kände att jag behövde komma hem och så. Sen bad jag om ursäkt för att jag skrämt henne mitt i natten. Hon sa "nej jag trodde ju att det var J så kom en liten älva fram där i mörkret". Det var gulligt sagt tycker jag. Hursom, jag åkte hem, skrev ett långt sms till H som jag inte fick svar på, antog att det var för att hon inte hade pengar på sin mobil som hon inte svarade. Jag visste ju inte att smset skulle tas emot av ett äckel som gjort henne illa under natten. Fan för honom. Fan fan fan för honom.

Hemma körde jag, och tog det lugnt. Andra H ringde, sa att hon inte fick tag på H. Jag tänkte att det var för att hon jobbade. Åkte till J, sen kom H och H. Fick veta vad som hänt. Känner mig dum. Dum för att det stockar sig i halsen när jag tänker på det. Dum för att jag börjar stamma nästan och inte kan prata vanligt. Ska inte bete mig så, vet att H vill att det ska vara som vanligt och att jag inte ska behandla henne som om hon vore "ynklig". Hon är inte ynklig. Allt jag säger låter sådär plastigt och fel, fast det inte är så jag tänker. Jag hör när jag pratar att det låter nästan lismande, är det min rösts fel? Vet inte, vill inte att det ska vara så. Jag kan försöka dölja min oro bättre, hoppas jag. Ta bort den är svårt. Känner mig dum som har KLAGAT över min tand i en månad, vad för jävla grund har jag att klaga över en petitess som den, det händer sånna där hemska saker varje dag, så finns det människor som jag som bara tjatar om hur jobbigt dom har det. Ska sluta med det, förövrigt mår tanden helt okej för tillfället. punkt.

Vill spola fram tiden ett halvår. Allt känns tungt med skola och sådär, vill gå ut gymnasiet, ha ett körkort, okej betyg och framtidsplaner. Inte traggla i sju månader till med Naturkunskap B, Naturkunskap A och annat tråkigt.

Jag undrar var Meva är, vad meva gör. Vill svara på kommentaren i hennes blogg men den är väck. varför? hör av dig finaste meva, du är så klok!

Har utbildningskontroll på onsdag. Det är som en förberedande uppkörning med trafikskolan, så att dom ser vad man är kass på. Jag har märkligt nog glömt hur man kollar att alla ljusen funkar, någon som kan berätta hur man sätter på dimljusen?
I veckan har jag, imorn två inlämningar, teater på kvällen, på tisdag prov, onsdag utbildningskontroll, på fredag åker H till vietnam med sina föräldrar. Hemskt tråkigt för oss, men roligt för henne. Kommer sakna henne galet, hon gör mången dagar glada med sina leenden. En liten ängel.

Idag har jag jobbat, pluggat på stadsbiblioteket, gått en sväng och druckit te med mig själv, ätit jättegod sesamlax med potatis med mor och far. Försökt lite med spanskan men gett upp för kvällen.

godnatt <3

1 kommentarer:

Blogger meva sa...

Så sjukt vidrigt. Hur fungerar man i huvudet när man gör så mot en annan människa?!
Jag lider med henne..

Hur går allt för dej underbaring?
Nu är jag tillbaka så smått iaf, men har inte internet jämt så det kanske inte blir så frekvent, men ändå.
Värme/Meva

http://mevas.blogg.se

1:36 fm  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida