Jag längtar.

Ja.. Idag har det varit skolavslutning! Nu är det riktigt sommarlov. Mitt sista riktiga sommarlov. Nästa år vid samma tidpunkt kan jag vara arbetslös.. Så fan vad jag ska njuta av den här sommaren alltså.

I måndags köpte jag en skitfin vattenpipa. Den är illblå (om jag var en nörd skulle jag säga att den matchar mina ögon. Eftersom jag är en nörd..):Den matchar mina ögon. Köpte mint-tobak till pipan också. Den är stark och smakar fint.

Jag och H har även gått i lägenhetstankar de senaste dagarna. Sen söndags då vi började prata om det. Hon har ju redan lägenhet och grejs. Men hon vill bo med några fler, inte själv. Och jag vill flytta hemifrån ganska snart. Det känns som om hela anorexi-upplevelsen gjort att jag fått uppleva en koncentrerad barndom på sisodär ett år. Det har varit så sjukt att inte kunna ta eget ansvar över ens största basbehov: mat. Att skrika och gråta över det där. Som när man var liten. Nu är det som om relationen till mina föräldrar förändrats så mycket. Jag är liksom vuxen, jag kan ta ansvar över mitt liv. Inte bara mat, utan umgänge och träning, skola och jobb. Det funkar så jävla bra. Så känns det nu i allafall. Jag vet att jag skulle klara att flytta. Rent ekonomiskt funkar det, får ju cirkus 1500 i lön varje månad+studiebidrag och sedan får man bostadsbidrag om man flyttar hemifrån under gymnasiet, och mina föräldrar lär väl betala det min mat kostade att bo hemma. Och en lägenhet på fyra pers (en fyra eller femma) kostar från 5000 till 8000. Så det kan gå ihop rätt bra.Klart att det blir lite tajt med pengar men vadå, studentliv lär man väl få uppleva förr eller senare.

Det känns bara så jävla bra att kunna säga till mig själv att det inte är någon omöjlighet. Jag skulle nog må rätt bra av det. Trots att jag bor i ett fyravåningshus så börjar det kännas lite "trångt". Rent mentalt. Och det är skönt att kunna se mina föräldrar som hela människor. Inte den där jävla föräldraglorian dom hade när man var yngre (och under min sjukaste period), att man ser dom i ett annat ljus nu, med brister och styrkor - inte bara sådär "perfekta". "Mamma vet bäst" stämmer ju inte alltid. Jag vet ju bäst om mitt liv, om mig. Jag menar, dom skulle verkligen inte bli glada om jag flyttade. Dels tycker dom det är onödigt - att man ska bo hemma så länge man kan eftersom det kostar. Dels så skulle de känna sig gamla tror jag. Endast en unge kvar hemma liksom, mamma är ju bara 46..

Igår så planerade vi (jag, H och L) om resan. Ända in på natten satt vi. Vi är så sjukt mycket kontrollfreaks alla tre, medan A (som inte kunde komma) är mer laidback ("det går som det går"). Vi var helt galna igår i allafall. Satt och kollade exakta tåg då och då. Så kommer det ju inte vara. Vi har i allafall bestämt oss för att strunta i England. Det blir en omväg. Det blir istället: Köpenhamn ner till Puttgarden, vidare mot Amsterdam där vi stannar en dag och en natt..! Sedan vidare till Paris där vi stannar i fem dagar och fyra nätter, ner till Leon där vi är över dagen. Vidare till Alexandria i Italien. Sen till norra kusten av italien, där stannar vi i fem nätter och fyra dagar. Vidare upp till Schweitz och där stannar vi i en natt och en dag, vidare upp genom Tyskland där vi förhoppningsvis kan åka mycket natttåg (där vill vi inte hänga), inte innan vi kommer till Berlin i allafall. Två eller tre nätter där och tyskt öl. Sen vidare upp tillbaka till Danmark till Fredrikshavn, där tar vi stenaline tillbaka till göteborg. JAG LÄNGAR

Idag fick vi betygen och det kändes ganska bra. Jag har hittills fått betyg i sexton kurser. såhär ser det ut:
Datakunskap.........100 p:..MVG
Engelska A..........100 P:...VG
Engelska B..........100 p:..MVG
Estetisk verksamhet..50 p:..MVG
Historia A..........100 p:..MVG
Livskunskap..........50 p:..MVG
Matematik A.........100 p:...VG
Matematik B.........100 p:...VG
Samhällskunskap A...100 p:..MVG
Svenska A...........100 p:..MVG
Röst och rörelse....100 p:..MVG
SceniskgestaltningA.100 P:...VG (mycket frånvaro förra året..)
SceniskgestaltningB.150 P:..MVG
Sceniskt ledarskap..100 p:...VG
Scenografimaskkostym100 p:..MVG

Kan ju lägga till mitt usla G jag fick i idrott, men å andra sidan så får jag vara jävligt tacksam över det, med tanke på att jag inte fått gå halva kursen. Annars är jag för första gången någonsin ganska nöjd med mina prestationer det här året. Jag ska konkurrenspröva i MatteA och Engelska A nästa år, och om jag fixar mestadels MVG i treans betyg har jag ju goda chanser att hamna på ett snitt över 18,0, kanske till och med över 18,5. Då kan jag ju läsa vad som helst. Hursom vet jag att jag gillar att läsa, vill studera på nåt schysst ställe där det finns ett överdånigt bibliotek där jag kan sitta i timmar och nörda.. (AAAAAH) :D

Igår fick vi lånat pappas icakort innan han åkte på konferens. Vi köpte bröd, halloumiost och grönsaker/potatis. Gjorde en urgod middag med tjejorna. Åt dock lite mycket ost (den var så god, gnisslade liksom när man käkade) så jag fick ont i magen..! Tja, sen planerade vi som sagt med youthostels och sådär. Jag är mest sugen på Amsterdam och Paris faktiskt. Sedan premiärrökte vi min abnormt snygga vattenpipa.. Mumma. Så gick dom hem och jag ´gick och la mig. Sov inte så länge. Upp och hittade inget snyggt att ha på mig på avslutningen. Det gick i varje fall fort i skolan. Jag hade högklackat. En syn för gudarna då jag har det max två gånger per år. Hur klarar människor av att gå i höga klackar(?????). Det är ju rätt schysst att kunna när man är mina 159 centimetrar liksom..

I måndags var jag även på östra. På två månader har jag ju gått upp några hekton, men tja i princip hållt vikten. Känns bra att jag klarat det, att jag inte fallit för sånna där "infall" som lätt kommer. Impulsen att gå ner kommer lite då och då. Men jag är stark nog att säga nej till det nu. Kan liksom se steget längre. Vi pratade om nackdelarna med att vara underviktig, och fördelarna med att ha en normal kroppsvikt. Kändes bra att påminna mig själv om hur det faktiskt var när det var som värst. Det sjuka är att jag har minnesluckor från stora delar av den tiden. Jag önskar att jag bloggat lite mer, så att jag haft kvar det på det sättet. Det är ju trots allt en stor del av mina tonår..

Jag är vuxen. Jag har underbara vänner, ganska fina betyg (för att vara lite skrytig), schysst lön, möjlighet (förhoppningsvis snart) att flytta hemifrån. Det kan bara gå bra. Jag är så glad att jag vågade gå upp, annars hade det här inte varit möjligt. Kärlek!