engelska C

Dubbelheten i enkelhet: Hur kan man bli så ledsen över att gå upp i vikt fast det är det man innerst inne verkligen VILL? Olustkänsla att känna byxorna bli tajtare. På ett sätt vet jag att mina 24:or snart kommer vara urvuxna. Funderar på att helt enkelt klippa i sönder dom. Eller bränna upp dom. Innan dom växes ur. Det vore kanske mer "etiskt" att skänka dom till myrorna eller så, men på ett annat sätt så är det vuxenjeans som är gjorda för barnkroppar. På ett sätt. Det är extremt få människor som är helt friska, människor som genomgått pubertet, har mens, som kan ha sånna storlekar. Jag säger inte att dom inte finns, men procentuellt är dom FÅ. Därför känns det fel att skänka dom till myrorna. Jag kan inte tänka tanken på att mina favoritjeans köps av någon smal tjej som kanske har anorexi och som går runt med dom, tänk om jag ser mina "älskade" jeans på stan. Jag skulle inte klara av det.

Idag har jag äntligen skrivit engelskaskrivningen. 90 minuter, 6 fullspäckade sidor om Sydafrika och apartheiden samt lite om kolonialiseringen. Skönt att ha det gjort. Kanske blir det bara vg men det känns ok. Ett mvg hade känts vackert i magen, men vg duger. (VG DUGER EBBA).

Hände en tråkig grej idag. Vi har ju bara 100 poäng individuella val i teaterprogrammet. Det är skit, men iaf. Man kan "kuppa" och välja flera tillval om det matchar ens schema. Och det känns ju najs. Jag har sjukt mycket kunskapstörst, har varit "sugen" (fan vad mesig jag är ;) ..) på måånga olika ämnen, typ Engelska C, svenska C, Samhäll B, Matte C, psykologi A. filosofi A(osv). Men vi fick papper på vad vi kan välja och fy vad lite vi har att välja på!!! Något som man "Måste" läsa, för att få behörighet till de flesta universitetsutbildningar är Natur B, och det fanns ju med. Så det är självklart., MEN INGET AV DET ANDRA JAG VILL LÄSA FINNS MED! bara psykologi och det ligger på samma schematid som natur B. Så jag är lite ledsen. Komvux får man väl inte läsa förrän man fyllt 20 tror jag. blä :(

Jag stör mig också grymt mycket på viktuppgången. För lika mycket som jag stör mig på hur lååångsamt och trööögt den går, likamycket stör jag mig på när jag väl gått upp lite. Dubbelt. Det är svårt. Försöker att lyssna på allt det sunda i mig själv. Jag vet ju att jag KAN stanna upp precis när jag väljer det själv. Och det gäller bara att motivera mig själv till att INTE stanna av, fortsätta upp. Jag kommer inte bli tjock. Jag intalar mig själv att det inte kommer hända. Jag ska ju bara bli normalviktig, varför finns det saker som hindrar mig i mitt tänkande? Äh, det är bara att göra det. Jag fick gråtattack idag. Mamma tröstade mig. Hon sa att jag var duktig. Jag kände det som om jag var 5 år gammal igen. Jag är rätt mogen, i de flesta avseenden, förutom just med maten. Det känns som om jag lär mig allting på nytt. Hur mycket kroppen faktiskt kräver att man ska käka för att må bra, vad som innebär ett sunt synsätt på träning, att det inte är en skam att krubba. Spelar ingen roll att jag äter mycket. Jag kommer nog alltid vara en sån som äter mycket och regelbundet, tränar en del och trivs med det. Jag är inte typen som hoppar över typ lunchen och äter godis på eftermiddan. Inte ens när jag var riktigt långt nere i vikt hoppade jag att käka lunch. Jag mår illa utan mat, jag mår illa om jag går en hel dag utan mat i skolan, känner mig svimfärdig och kan inte tänka. Dessutom blir jag sjukt ledsen, typ grinig över ingenting. Blodsockerfall. Och nu när jag har börjat äta mer fett, typ den fetaste yoghurten och bregott på mackan och sådär, så märker jag skillnad. För det allra mesta känner jag mig glad och hoppfull. Kroppen behöver fett, och lättprodukter ska inte bo i mitt framtida kylskåp.

Jag ska klara det här. Jag sliter med den där himla maten och jag vill bara ha det gjort så att jag kan träna igen, må bra i min kropp och fungera.

Imorgon har vi matte. Andragradsekvationer :S Ska köra en massa i helgen, sen har jag körlektion på onsdag. Ska försöka ta körkort så straxt efter min artonårsdag som jag kan.

Jag känner mig lugn och tillfreds. Har läst närmre 400 sidor i min jane eyre-bok. Lite stolt, brukar inte läsa klassisk litteratur på engelska ;) Men jag ska börja läsa fler engelska böcker. Sur över att jag inte kan läsa C-kursen i eng. Jag vill verkligen förbättra mig i språket, resa utomlands och sådär.

Vad skönt det är att skriva här, ska göra det oftare.
Och brallisens mamma; ja, jag får allt ta och låna brallisen, haha ;)