tillfreds en tisdag.

Idag är det måndag. Det är ingen sol ute, tyvärr.. Jag blir så himla glad när det är sol ute, det påverkar mitt humör orättvist mycket nästan.. Har tagit det lugnt mest idag. Vaknade strax efter åtta (så länge sover jag aldrig!) och märkte att balansen var lite dålig. Jag kände mig svajig. var tvungen att stödja mig mot väggen påväg ner... Åt frukost, dumglodde på lite åre-TV och sen tog jag på mig. Mina 24:or.. Dom kändes mycket tightare än annars. Jag tog av mig dom, klippte isär dom och tog på mig ett par andra byxor. Det låter konstigt, det är det också. Jag var inte glad. Jag var sorgsen. Det kändes sorgligt, och ledsamt. Men jag VET att det hade känts så mycket mer ledsamt att ta på mig dom om några månader och märka att knappen inte går igen eller något annat hemskt. Nu ligger de nertryckta i en påse som ska slängas.

Läst lite i Jane Eyre, cirkus en timme. Oj vad jag gillar den boken! Känns iaf lite allmänbildning att läsa klassiker, jag borde göra det oftare..

Om bara ett par kilo tänker jag börja träna! Ska bara titta lite på hur jag vill göra det. En grej; aldrig ensam. Jag ska aldrig mer träna helt själv. Aldrig 3milslöprundor och "smygtränande" själv. Aldrig. Men villkoret för att jag ska kunna träna är att jag fortsätter upp i vikt samtidigt. Och det blir ju ännu svårare.. Boxning, dans, gruppträning, kanske jogg med nån vän. Men inte själv. Känns tryggt också. Ett smart beslut som känns tryggt och säkert.

Ska till tandläkarn klockan fyra. I mitt snart 18åriga liv har jag aldrig någonsin haft hål i tänderna. Men är ALLTID lika rädd att "den här gången kaanske jag har ett hål". Hoppas inte, eftersom jag bara en kvart senare ska träffa H och käka på stan, (så några lagningar hinns inte med.. ;) ) Sedan åker vi till teatern och är väl hemma innan halv tio hoppas jag.

Jag känner mig annars rätt lugn och tillfreds. Är inte alltid på helspänn som för några månader sen. Jag var virrig i blicken i höstas. Kunde inte koncentrera mig på människor. Alltid orolig för vad som skulle hända i matväg, vart jag kanske skulle bli tvungen att äta när det inte var planerat, hur förstörd min dag skulle vara då. Jag kan tänka att det är lugnt nu. Är jag tvungen att käka på stan så gör jag det, thats it.

Jag längtar till varmare tider. Till vårkläder. Då kan man ha klänningar utan att frysa. Går mest i bomullsklänningar nu, kanske skrivit det förut, minns inte. Men det är skönast. Slippa känna byxkanten mot magen, känna att det finns PLATS för några kilon till.

Jag längtar efter min mens.