premiärdag.

Idag är det premiärför det vi lagt ner en del tid på. "tills döden skiljer oss". Ska bli skojigt, men jag är übernervös redan.. Premiärnerver?

Vaknade strax innan åtta, cyklade och köpte nybakta frallor till mig och mina föräldrar (lillebror är på läger den här helgen). Jag va lite smålat imorse, eftersom ican ligger typ en halv kilometer hemifrån.. :) men jag älskar min cykel!

Sen gick jag till jobbet och jobbade, hem igen och cyklade till skatås. Körde 5 kilomter (fartlek/intervaller), cyklade hem och på väg hem plockade jag årets sista vitsippebukett. De var slokiga, det är synd att vitsippor stannar så kort tid. Åt en bastant macklunch med mamma när jag kom hem, sen har jag mest tatt det lugnt, ska städa här hemma lite innan jag beger mig av till teatern. Klockan 22.00 så börjar det..!

Jag känner verkligen att min kropp börjar komma i balans nu. Jag har ägnat så lite tid åt "tjock"-tankar och matångest nu det senaste att jag blir förvånad. På det sättet vet jag att det är nära till mensen. För de sa att när kroppen kommer i balans så kommer huvudet komma i balans (till viss del) också. Jag trodde inte på dom. För bara ett par kilo sedan så tänkte jag exakt lika mycket på tjock-tankar, matångest och kalorier som när jag vägde som minst. Men som sagt, nu det senaste som jag börjar koppla bort sånna dumtankar. Visst, de kommer ofta när jag typ trycker undan känslor. När jag är arg på någon, så kan jag inte vara arg fullt ut, eller säga det till den personen. Jag lipar och känner mig tjock istället. Knas utav bara den ju! Men jag blir inte såå ofta arg. Däremot har jag kunnat vara lite småsur. Det brukade jag itne vara, men nu kan jag gå runt och vara sur om jag har en dålig dag. Och det är bra för mig. Allt dagar är ju inte glada dagar.

Nu ska jag städa färdigt och äta lite frukt!