spring!

gissa vilken som var före löpturen och vilken som var efter ;)



Fredan var lugn, vi gick till en dålig "spansk" restaurang/pub, tog ett glas vin, de andra drack sangria (HUVVA - vad äckligt). H och hennes trevliga karl var med, mycket fina ihop. Sen drog dom direkt för att H skulle åka till sin mormor och morfar redan 6(!) på morgonen på lördan. Ja, V, S och J gick till deras mysiga kvartershak, tog ett glas vitt till och var vuxensociala ett tag. Jag var skittrött, men dom fick en idé om att gå hem till V och titta på skräckfilm. Usch. Jag sov igenom halva, sen vaknade jag och såg tre ´vuxna män´ (ahaha) sitta med fingrarna för ansiktet och hopkrupna i soffan av skräck. Det inkluderade också falsettskrik. Kass film och föga skrämmande. Sen fick jag äntligen J att gå hem och slagga. Kul att hans mamma bor typ tvärsövergården, så det är gött. I lördagsmorse vaknade jag först, J gick upp och duschade, jag gick in till hans kök och mamma. Himla trevlig och pratig. Vi hann dricka tre koppar kaffe och prata om ditt och datt innan J var klar. Då satt vi över en timma och käkade frukost och pratade. Sen gick J och jag ut, till slottskogen i fina vädret. Så himla vacker höst! Vi tittade på alla djur, minigrisar, älgar och knubbsälar. Knubbsälarna var fräckigast. Satte oss vid en brant och tittade ut över västra (?) Göteborg. Blev lite småreligiös.

Gick vidare, till stan, myrorna. Köpte en långskjorta och ett par bal"handskar". Sen strosade vi i haga innan hans mamma kom och bjöd oss på übergod mat på solrosen. Blev galet mätt! Sen gick vi en bit till och till V. Dit kom sen H, A och grabbarna (som ville titta på värdelösa twin peaks-boxen). Så H, A och jag blev kvar i köket med clementiner och vattenpipa. Vi hann prata om allt och lite till de timmar pojkarna tittade på segserien. Den är verkligen skittråkig. Sen gick A. H och jag la oss och segade sen kom N och hon fick honom att vilja gå hem samt övertala J till samma. Sömn, sen ännu en frukost med hans mor. Sen kände jag att jag ville hem efter att inte vart hemma på ett par dygn. Åkte till jobbet sen hem, läste en stund. H och A kom sen och sällskapade, vi hade pluggambitioner men de flög iväg (ambitionerna alltså).

Senare kom J och imorse vaknade jag av klockan (som jag envisas med att alltid ställa). Dusch, segfrukost (gröt och tusen matskedar kanel och massa mjölk, vad annars?). Sen blev jag rastlös och spattade runt, skulle ju till tandläkarn. Vi åkte till stan och han droppade av vid biblioteket. Jag satt i en hel timma i tandläkarstolen. Det var hemskt, kändes som att hon lekte med min mun. Tre smärtsamma sprutor, sen en himla massa gojsande och ny tråd på baksidan av tanden men ÄNTLIGEN bort med den på framsidan. Så nu kan jag le obehindrat igen (jag ler med hela tänderna - hästigt typ). Sen fick jag dt underbara klartecktnet för att få börja springa igen - nu ska det inte vara ett hinder längre! Då har jag alltså inte sprungit på två månader. Blev jätteglad! Sen träffade vi S - dom skulle hämta nån literatur på universitetet. Så blev det, en promenad och plugg/lunch hos J. Hans pluggdiciplin brast trots två tentor imorn och onsdag. Men jag fick gjort grejor - känns gött.

Sen åkte jag hem och bestämde att vi inte ska ses imorn, han måste plugga. Hemma så drog jag på mig löparkläderna, nya asicsskorna och mp3an. Ut i mörkret. Skatås. Visste inte hur långt jag skulle orka. Gravt "nervös" med hur dålig kondis jag måste ha fått var jag. Men väl på första löpsteget kändes det helt som att det satt i benen, de trummade på och det kändes så skönt. Backe upp, backe ner, omgiven av skog och gatlyktor, mörker, löpsteg och bra musik, andning och det luktade så gott från skogen efter dagens ösregn. Sprang längre än jag tänkt, väl hemma kom det välbekanta älskade lugnet. Endorfiner. Massa käk, dusch och nu sitter jag här. Imorn ska jag plugga, promenixa, kanske träffa nån vän och sova gott.