hey ho-.

Tja, i måndags kväll blev jag alltså hemma. Igår sprang jag en sväng och träffade folket (dom kom hit) eftersom L fyllt år. Som tur var ville ingen festa så vi slapp gå ut. Vi hade massa choklad+bullar+kakor och filmen supersugen (bränd) istället. Den var skitbra, velat se den länge. Lite Napoleon Dynamite över den (älskar den sortens filmer). Mästerverk. L fick en dvdbox med david Hasselhoff-filmer från grabbarna, och från oss töser fick han dyr finchoklad. Sen gick dom, J stannade kvar. Klev upp ganska tidigt, såg julkalendern (lät han ligga kvar), gick på museéum med klassen en timme, sen hem och käkade frukost ihop. Han lyckades sova hela stunden. Några timmar (kom hem typ halv elva) - lika fascinerad varje gång folk sover längre än halv åtta.. haha. Sen så frågade jag O när vi skulle ses och köpa godis+film till småbrudarna och planera mötet. Fick ett sms att jag "idag fick klara mig själv´". Hon orkade inte, hon och hennes pojkvän har gjort slut. Förstår henne fullständigt men hade vart fint att få veta det tidigare (att hon inte skulle komma, hon gjorde slut med sambon för några dagar sedan). Så jag fick hastigt och lustigt planera själv. Köpte självklart mest choklad. hehe och nån halvdålig film (you, me and dupree).

Jag åt lätt mest av chokladen och har typ sockerhuvudvärk nu, kan också bero på den höga sockerdos jag haft i mig två dar på raken nu. Inte såå van. Men mötet gick bra i allfall. Även om dom lyckades spilla läsk tre gånger. Sen åkte jag hem, nu sitter jag här och om en timme ska jag gå på teater med klassen. Ska bli skojigt. Sen träffa grabbarna tror jag, ska sova hos J. Imorn bitti tandläkarn, föreläsningar i skolan, plugg, J, lite spring om orken finns och vanlig mat (allt socker och brist på varm mat gör mig knäpp).

Förövrigt så blir jag helt varm av J, jag blir nästan lite irriterad på mig själv som går runt i ett sånt här bögigt tillstånd. Imorn var det två månader sen vi blev ihop. Det är ju ingen tid alls egentligen så jag ska låta mig själv vara såhär ett tag till. Nykär. Jag har nog gått igenom det mesta i min bakgrund med honom nu. Har kommit vid skilda tillfällen, han vet allt utan att ställa störiga frågor - men bry sig. Jag har aldrig haft ett förhållande när man umgås så här intensivt. Eftersom vi har samma vänner så är det varje dag liksom. Det känns bra, samtidigt så vet jag att jag kan begära "utrymme" om jag behöver. Idag när vi promenerade i duggregnet tittade han på mig och sa "vi kommer ha kul ihop", blir varm av att han stannar upp mig och säger fina saker hela tiden. "vill du resa med mig?" och sånt där som gör att jag tror det kommer hålla. länge. Men jag tar inte ut något. Har alldeles för mycket livserfarenhet (hehhe) för att ta ut något i förskott. Det enda jag vet är att just nu känns det så jävla självklart att vara med honom.