mens var fjortonde dag.

USCH VAD JAG ÄR DÅLIG. vill sjukanmäla mig imorgon. Sitter med världens ångest över labbrapporterna jag försöker skriva samt spanska jag pluggat FÖR LITE PÅ. Fy farao att jag inte gjort det jag ska. PLUGGÅNGEST.

I fredags hade jag hemskaste dagen på länge. Kroppen var svullen (hatar det) och jag kände mig så outhärdligt äcklig på alla sätt. Jag rös av mig själv. Tog mig i allafall till V där de andra satt och kollade film. Jag gick dock ganska fort för allt kändes bara fel. fel. fel. fel. H var en ängel och vi pratade en stund.

Sen igår så vaknade jag halvtidigt, jag och mor gick ut och käkade frukost. Grovfralla, ägg och kaffe <3. Sen sprang jag på dagen och jobbade. Sen hem till V och J och käkade där. Tanken var utgång då. V var depp men han blev pepp sen. Så kom H och S och vi gick till "Haket" (tveksamt ställe det där). Men dom hade tema "the knife" och lite andra band så det var i allafall okej. Drack tre glas vin och blev ganska full. Rökte - varför gör man sånt när man är full? hatar cigaretter i vanliga fall. USCH! Sov hos J, såg julkalendern i morse och mysade ett tag. Skyndade hem för plugg och nu sitter jag här med kalasångesten. Och mens också. vill inte ha den varannan vecka. Vill inte gå runt och vara svullen i kroppen jämt. Hatar det. Kvarlevan som alltid dröjer sig kvar i mitt liv efter anorexin är ledsenheten när min kropp inte är "vad den brukar"(då menar jag normalläget - inte någon undervikt men heller inte mer än vad den "ska"). Det är känsligt att pendla i vikt hela tiden och nu när det beror på mens hela tiden känns det knäppt. Min mamma tycker jag ska gå till gynekolog och funderar på det. Vill bara att dom absolut INTE tittar i mig. Har aldrig vågat gå till gyn men min kära mor berättar att det snart är dags att "KALLAS" dit!!! FYYYY!

Något annat som är tråkigt är hur H mår. Så ledsen för hennes skull. Hon är så värdefull, om hon bara kunde se det själv istället för att förstöra sin kropp. Vet hur hon kämpar och sliter men fan vad svårt det är på egen hand. Och hjälpen är så JÄVLA SEG. Är samtidigt så rädd att stöta mig med henne, vill inte att hon ska sparka bakut och inte vilja va vän med mig. Men jag blir så rädd och förskräckt när jag ser henne ibland. När hon svimmar och när det ser ut som hon ska gå sönder.

Igår hamnade vi i en liten diskussion. Hon tyckte att jag och J är för pussiga. Och kelar och sånt hela tiden. VIsste inte att folk reagerade på det då jag inte tycker vi är så överdrivna. Men hon sa något som fick mig att tänka till (visserligen var vi båda packade men ändå). "tänk om jag och min J skulle råhångla när ni var med, eller H och N". Och när jag tänker efter; så gör ingen av dom så. Dom kanske tar varandra i hand eller sitter på samma stol på sin höjd. Gud vad jag skämdes. Jag kände mig riktigt, riktigt dum och okänslig. Trodde inte det var så att någon tänkte på det. Jag rodnar liksom fortfarande. Fick i varje fall ett gulligt sms på natten, hon skrev att hon inte menade som det lät och att det är fint att vi visar att vi älskar varandra. Men jag fattar ju att man menar grejer man säger om man också säger dem ett par gånger under en kväll. Nog för att jag och J inte "råhånglar" utan snarare pussar men jag förstod ju. Ju mer jag tänker på det desto mer förstår jag hur hon resonerar. Hon menade väl att när man är i ett sällskap så är man med i sammanhanget - inte upptagna av varandra. Tycker inte riktigt det är så med oss men jag förstår att det verkar så. Vi får väl skärpa till oss. Det värsta är inte det; det värsta är att jag SUGER på att erkänna när jag gör fel, kan inte ta kritik. Vet att det finns fler som är dåliga på det men jag är verkligen värdelös. Så jag kan erkänna att jag har fel här då. Men jag skäms ju mest; när det är en så rak åsikt kan jag inte värja mig utan blir genast röd. Det var ju inte nån stor grej, och jag gillar att H är ärlig. Problemet ligger inte där utan att jag skäms över saker jag gör. En normal person hade antingen; sagt "okej jo vi får väl gosa mer när vi är själva - ursäkta" eller "det där stämmer inte alls, nu har du fått allt om bakfoten - men förstår hur det verkar". Jag säger varken eller utan går hem och grämer mig och ältar. Hur normalt är det på en skala?

Vaknade som sagt hos J, gosade hela morgonen, pratade och drack kaffe, sen promenix alltså. Mensar järnet och är fortf. köttsugen. FY!
Detta borde i praktiken betyda mens till nyår. yes. BLÄ