tillvaron
Det är segt att ha lösa framtänder. Segt att klaga över det. Hösten är seg och allt är bara allmänt tråkigt. Jag dricker så mycket kaffe att jag har ont i magen och mår illa. Tvångstanke? Haha, hur kan denna halvgiftiga dryck ens vara god när den vållar mig så mycket problem.. Försöker med te ibland men det är inte tillnärmelsevis lika gott..
Mina tänder knasar. Båda framtänderna är nu lösa. Den ena har börjat luta utåt. Och blivit grå. Vet inte varför.
Skitmycket i skolan och jag är trött på gymnasiet. Verkligen trött. Det känns långt tills vi går ut. Vill att hösten ska vara över, och vintern. Tål inte regnet. Allt man hör från mig är klagomål.. Humhum, ska bättra mig. Se positivt på grejer.
Min kondition är ungefär så kass den kan bli efter fem veckor av konditionslösa promenader.
Veckan som gått, vi har ett nytt projekt i skolan. Det är iochförsig en ljuspunkt. Om Selma Lagerlöf och Strindberg. Läser en bok av Selma. Jag älskar henne, hennes språkbruk är helt makalöst bra.. I torsdags kom min syster från Danmark. Mysigt att ha haft henne hemma några dar, idag åker hon hem igen.
Håller just på att ladda ner Jens Lekmans nya och Manu chaos. Funderar på att ta nån ljudbok också. Hummhumm.. Känns aldrig som att jag skriver något intressant längre, Är mitt liv outhärdligt tråkigt eller har jag bara blivit av med all förmåga att ens beskriva en dag så att den inte uppfattas som monoton. Jag kanske har monotona dagar. Kanske inget någonsin går framåt. Stundom får jag tillbaka sånna där jobbiga tankar,men jag låter dom vara. Tror att det alltid kommer finnas små spår, skillnaden är att nu är det jag som bestämmer över tankarna inte tankarna över mig.
Var på bokmässan igår, det var fruktansvärt. Verkligen. Massa folk som trängdes och man kunde knappt andas. Jag såg några "GI-experter" från tidningar (typ Fredrik Paulún och hon den där brunhåriga). Jag mådde illa. Jag gick förbi och krökte på läppen åt dom. Kankse fel människor att ta ut sin ilska på. Men jag tål inte dom där äckliga artiklarna om "GI-hoten" och "fettförbränningsBLABLABLA" som sådana människor står för. Alla vet innerst inne att lever man någorlunda balanserat så blir man inte överviktig. Det finns inga "farliga" livsmedel som "experterna" vill få oss att tro(jaja saker jag stör mig på i vardagen).
Längtar lite till Malmö. Först två veckor, tusen inlämningar, tandläkarbesök, körning, regnväder. Sen manu chao. BLÄÄÄÄÄÄÄ
Känner mig som en bortskämd skitunge. Särskillt med tanke på föregående inlägg. Fy fan, men ibland måste jag bara få känna att tillvaron är kass. Annars säger jag att jag är kass och då mår jag bara sämst. Ibland måste jag få skylla på tillvaron, trots att det kanske är min inställning till den som gör den jobbig.
<3
Mina tänder knasar. Båda framtänderna är nu lösa. Den ena har börjat luta utåt. Och blivit grå. Vet inte varför.
Skitmycket i skolan och jag är trött på gymnasiet. Verkligen trött. Det känns långt tills vi går ut. Vill att hösten ska vara över, och vintern. Tål inte regnet. Allt man hör från mig är klagomål.. Humhum, ska bättra mig. Se positivt på grejer.
Min kondition är ungefär så kass den kan bli efter fem veckor av konditionslösa promenader.
Veckan som gått, vi har ett nytt projekt i skolan. Det är iochförsig en ljuspunkt. Om Selma Lagerlöf och Strindberg. Läser en bok av Selma. Jag älskar henne, hennes språkbruk är helt makalöst bra.. I torsdags kom min syster från Danmark. Mysigt att ha haft henne hemma några dar, idag åker hon hem igen.
Håller just på att ladda ner Jens Lekmans nya och Manu chaos. Funderar på att ta nån ljudbok också. Hummhumm.. Känns aldrig som att jag skriver något intressant längre, Är mitt liv outhärdligt tråkigt eller har jag bara blivit av med all förmåga att ens beskriva en dag så att den inte uppfattas som monoton. Jag kanske har monotona dagar. Kanske inget någonsin går framåt. Stundom får jag tillbaka sånna där jobbiga tankar,men jag låter dom vara. Tror att det alltid kommer finnas små spår, skillnaden är att nu är det jag som bestämmer över tankarna inte tankarna över mig.
Var på bokmässan igår, det var fruktansvärt. Verkligen. Massa folk som trängdes och man kunde knappt andas. Jag såg några "GI-experter" från tidningar (typ Fredrik Paulún och hon den där brunhåriga). Jag mådde illa. Jag gick förbi och krökte på läppen åt dom. Kankse fel människor att ta ut sin ilska på. Men jag tål inte dom där äckliga artiklarna om "GI-hoten" och "fettförbränningsBLABLABLA" som sådana människor står för. Alla vet innerst inne att lever man någorlunda balanserat så blir man inte överviktig. Det finns inga "farliga" livsmedel som "experterna" vill få oss att tro(jaja saker jag stör mig på i vardagen).
Längtar lite till Malmö. Först två veckor, tusen inlämningar, tandläkarbesök, körning, regnväder. Sen manu chao. BLÄÄÄÄÄÄÄ
Känner mig som en bortskämd skitunge. Särskillt med tanke på föregående inlägg. Fy fan, men ibland måste jag bara få känna att tillvaron är kass. Annars säger jag att jag är kass och då mår jag bara sämst. Ibland måste jag få skylla på tillvaron, trots att det kanske är min inställning till den som gör den jobbig.
<3